(Privat för Alxyz c; )
Tassarna sattes taktfast, men inte skyndsamt, ner i snön och lämnade stora avtryck efter sig.
Han såg sig lugnt omkring och den isblå blicken gnistrade i solskenet.
Vintern regerade.
Han var stolt över den.
Den skapade gnistrande, nya vyer där allt förr var grönt och trist.
Vitt, vitt, vitt. Underbart.
Han stod på toppen av en kulle, med utsikt över det fluffiga, släta vita täcke av snö som slätten alltid var insvept i.
Djupt andetag.
Den klara, friska ...
↧