[Utspelar sig förra sensommaren, strax efter Lykoris strid med Isil Anar]
Lamia hade dragit iväg norrut för lite egentid innan avfärden mot templet i nordanskogen. Hon såg fram emot det, det skulle bli ett av hennes första uppdrag som faktiskt ledare för flocken. Det kändes stort. Ett belåtet leende spred sig över hennes anlete då hon tänkte på det. Det kändes fortfarande konstigt och stramade i de nya ärren då hon rörde ansiktet. Cy hade helat det snyggt, men rivsåren hade varit djupa nog ...
↧